Grundlagen för arbetslivet – arbetsavtalslagen – förnyas ännu i år. Lagen gäller i praktiken alla arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsavtalslagen fastställer anställningsvillkoren mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Den reglerar de anställdas skydd och rättigheter under det nya årtusendet.

• De korttidsanställdas ställning förbättras: Det måste finnas grund för visstidsanställning, branschens kollektivavtal tillämpas på inhyrd arbetskraft
• Grunderna för och ersättningarna vid uppsägning blir klarare
• Arbetsgivaren kan inte längre dra av arbetslöshetsersättningen när han betalar skadestånd till en uppsagd arbetstagare
• Allmängiltigheten består: man beaktar också organiseringen bland de anställda och att avtalsverksamhet är gängse praxis
• Rättssäkerheten ökar: arbetsdomstolen avgör snabbt tvister om allmängiltigheten.

Nu gäller det att handla!

Följ med hur frågan behandlas, kontakta beslutsfattarna och påverka slutresultatet för det gäller dina och dina arbetskamraters intressen!

I regeringen är följande ministrar speciellt insatta i frågan: arbetsminister Tarja Filatov (sd), finansminister Sauli Niinistö (saml), region- och kommunminister Martti Korhonen (vf), miljöminister Satu Hassi (grön), försvarsminister Jan-Erik Enestam (sfp). Tfn (09) 1601.

I riksdagen behandlar arbetspolitiska utskottet frågan: SDP: Jouko Skinnari (ordf.), Tuula Haatainen, Esa Lahtela, Pirkko Peltomo, Tero Rönni. Samlingspartiet: Kari Kantalainen (vice ordf.), Jouni Lehtimäki, Raija Vahasalo. Centern: Kyösti Karjula, Petri Neittaanmäki, Lauri Oinonen, Jaana Ylä-Montonen. Vänsterförbundet: Anne Huotari. De gröna: Merikukka Forsius. SFP: Håkan Nordman. Kristliga: Leena Hiltunen. Reformgruppen: Risto Kuisma. Tfn (09) 4321.

Rent spel – samma regler

Den snabba förändringen av arbetslivet, framför allt ökningen av kortjobben, upprepade företagsaffärer och övriga förändringar i företagsverksamheten har lett till att arbetsavtalslagen från 1970 är föråldrad. Kampen om innehållet i den nya lagen om anställningsavtal är hård eftersom det omfattande samförstånd som arbetsmarknadsparterna uppnått inte duger åt alla.

Företagarna i Finland har satt igång en kampanj för att skriva om lagförslaget. Organisationen vill gynna vild företagsverksamhet och försvaga kollektivavtalens allmängiltighet.

Allmängiltighet = rent spel

Allmänt bindande, d.v.s. allmängiltiga, kollektivavtal har utgjort grunden för den finländska avtalsverksamheten. Alla arbetsgivare har varit tvungna att följa minimivillkoren i de allmängiltiga kollektivavtalen.

Allmängiltigheten gör att principen om rent spel genomförs inom arbetsmarknaden. Alla företag följer samma regler, varvid ingen kan tillskansa sig fördelar genom att till exempel försämra lönen, semesterförmånerna eller lönen för sjuktid.

Allmängiltigheten är allmän praxis i EU-länderna och genom den tryggar man å ena sidan minimivillkoren för de anställda och garanterar man å andra sidan företagen jämlika konkurrensförutsättningar. I Tyskland, Belgien, Frankrike, Spanien och Italien följer man visserligen principen om det mest representativa avtalet, vilket också FFC tycker att är den bästa modellen. I till exempel Frankrike förklarar man att avtalen ska vara allmängiltiga fastän bara en tiondedel av arbetstagarna hör till facket.

Den kommitté som utarbetade förslaget till ny lag om anställningsavtal föreslår att allmängiltigheten preciseras i den nya lagen. I den nuvarande arbetsavtalslagen definieras allmängiltigheten ensidigt utgående från organisationsgraden bland arbetsgivarna. Kommittén föreslår att man i framtiden också ska beakta hur de anställda är organiserade och hur etablerad avtalsverksamheten är. Det blir arbetarskyddsmyndigheterna och i sista hand arbetsdomstolen som beslutar om ett kollektivavtal är allmängiltigt.

Företagarna i Finland motsätter sig

Det råder ett omfattande samförstånd om grundreformerna i arbetsavtalslagen bland de egentliga arbetsmarknadsorganisationerna – FFC, FTFC, AKAVA, TT och Servicearbetsgivarna. Organisationerna känner sitt ansvar och gjorde långtgående kompromisser.

Däremot störde Företagarna i Finland kraftigt kommittéarbetet. Den krävde mer än 20 omröstningar om kommitténs förslag. Dess viktigaste krav är att försvaga allmängiltigheten och gynna vilda företag. Företagarna i Finland har klart maktpolitiska mål: den försöker genom lägre medlemsavgifter locka bort företag från de egentliga arbetsgivarorganisationerna, varvid man skulle slippa allmängiltigheten. Samtidigt vill den att vilda företag ska få en konkurrensfördel genom sämre anställningsvillkor.

Företagarnas i Finland lagutkast är nära besläktat med centerns planer på en arbetsreform. Det är ingenting att förvåna sig över för organisationens representant i kommittén, Rauno Vanhanen, var också med och skrev centerns arbetsreform.

Företagarna i Finland försöker nu på allt sätt påverka de viktigaste ministrarna för att regeringens lagproposition ska skrivas om en gång till. Lipponens regering är alltså tvungen att göra viktiga val inom den närmaste framtiden.

Vad är lagen om anställningsavtal

Arbetsavtalslagen är arbetslivets grundlag. I den ingår skyldigheterna och rättigheterna i anställningsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare – bl.a. bestämmelser om:

• minimilön och löneutbetalning
• lön för sjuktid
• villkoren för inhyrd arbetskraft
• provtid
• förbud mot diskriminering av anställd
• grunderna för uppsägning och permittering av anställd
• uppsägningstiderna
• uppsägningskydd för förtroendemän
• rätten till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
• rätt till vårdledighet
• arbetarskydd samt
• kollektivavtalens allmängiltighet

I vissa frågor kan förbunden också i fortsättningen avtala om bestämmelser som avviker från lagen om anställningsavtal.

När den nya lagen översätts till svenska ersätts arbetsavtal med anställningsavtal och arbetsförhållande med anställning(sförhållande).

Beslut i år

Beslutet om lagen om anställningsavtal fattas i år. I riksdagen behandlas ärendet av arbetspolitiska utskottet.

Mars: organisationerna ger sin utlåtanden
April: arbetsministeriet bereder lagförslaget
Maj: regeringens aftonskola
Juni: riksdagsbehandling